Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 26, 27 juni 2014

"Vi vill kunna bo kvar!"

I kulturprojektet "Våra hem" lyfter de boende i bostadsområdet Gränby i Uppsala frågor som dyker upp när miljonprogramsområdena ska renoveras.

Konstgruppen i kulturprojektet "Våra hem". (Foto: Privat)

Vad är ett hem? Vad betyder det att förlora inflytandet över det egna boendet? Vem bestämmer över mitt hem? Över ditt? En grupp konstnärer, hantverkare, kulturarbetare och forskare har tagit initiativ till projektetet Våra Hem som har Uppsalastadsdelen Gränby i fokus. Flera av dem är även sedan länge hyresgäster.

Hyreslägenheterna i Gränby byggdes i slutet av 1960-talet, under de så kallade miljonprogramsåren. Projektet beskrivs så här av deltagarna: "Våra Hem är just nu en byggarbetsplats, åren 2012-2016 kommer cirka 1 500 hyreslägenheter att renoveras här. Forskarna pratar om en pågående ’renovräkning’, det vill säga att husen renoveras, hyrorna höjs drastiskt och de av oss som inte har råd att bo kvar tvingas flytta. Under ett års tid har vi träffats regelbundet för att brottas med omstöpningen av vårt område. Bostadsbolagen kallar det förnyelse, vi kallar det home-grabbing. Under tiden har vi sett hur flera hundra familjer tvingats lämna sina hem."

Bakom projektet står även Hyresgästföreningen, ABF, Diakonerna i Vaksala församling, flera lokala kulturföreningar samt Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala Universitet. Gränbys båda skolor samverkar också i projektet.

Under juni visas utställningen Vi vill kunna bo kvar! på Galleri Rosa Huset i Gävle. Till hösten ska gruppen ställa ut sina verk i Uppsala, bland annat i stadsdelar som står på tur att renoveras. De sammanfattar: "Här bor flera av våra före detta grannar, människor som kanske än en gång måste dra upp sina bopålar när förnyelserna hinner ifatt?"

MM

Varsel

är hemmet och tryggheten hotas gungar marken under fötterna. Hösten 2010 svepte en våg av oro över Gränby. Rykten cirkulerade om att "den stora stamrenoveringen" inte bara skulle omfatta nödvändigt underhåll utan innebära en total omvandling av området. Människorna uppfylldes av frågor. Kommer jag ha råd att bo kvar? Kommer alla spår jag lämnat under mina år i området suddas ut? Vad händer med min kärleksfullt vårdade uteplats? Med golv och tapeter jag valt till mitt kök? Kommer det kännas som mitt hem när jag flyttar tillbaka?

Varsel - Eric och Ulrika Trovalla är båda forskare vid Uppsala universitet och har tagit en serie foton i projektet "Våra hem".

Under alla frågor låg en växande misstanke: sker renoveringen för mig, eller ska mitt hem göras om för någon annan? Någon mer välbeställd, kanske med vitare skinn?

Nu pågår renoveringen och människor är mitt uppe i att hantera den materiella och sociala omvandlingen som området genomgår. Uteplatserna har utplånats. Containrar fylls av krossade köksinredningar. Ytterdörrar ligger strödda på marken med de boendes namn fortfarande på brevinkastet.

Detta fotografi är en del av Våra Hems projekt Flyttlådor, förlust och förhoppningar, som undersöker hur känslor av hemhörighet blandas med ett gryende främlingskap inför en plats som nyss var ens hem. Avsikten är att ge en förståelse för sociala och existentiella effekter av genomgripande renoveringsprojekt - vad händer när kontrollen över hemmet tas över av någon annan? Projektet pågår till hösten 2014.

Eric och Ulrika Trovalla

Hållbar ombyggnad - så bör den göras

iskussionen om ombyggnaden av hyreshus stiger allt högre upp på den politiska dagordningen. Inte nog med att vi har en skriande bostadsbrist, många av våra hyresrätter måste dessutom renoveras. Bara i de kommunala bolagen är i dag omkring 300 000 lägenheter i behov av ombyggnad.

"Guldlock i Gränby II" av Linda Hammarberg.

Det är främst husen som byggdes under de så kallade miljonprogramsåren som behöver rustas upp. Tillkommer gör dessutom tusentals lägenheter hos privata värdar.

Detta öppnar möjligheter, givet att vi bygger om husen för sänkt energiförbrukning och väljer att arbeta med hållbara metoder och material. Tyvärr saknas såväl politiska styrmedel som vilja från hyresvärdar att genomföra upprustning med klimat och långsiktig hållbarhet som mål. I de fall viljan finns är den alltför sällan kommunicerad och förankrad hos hyresgästerna, som i stället körs över. En rapport från Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet visar att hyresgäster i praktiken har mycket liten eller ingen makt att påverka vid ombyggnader.

Enligt beräkningar från Samarbetsorganisationen för allmännyttan, SABO, uppgår renoveringskostnaderna för de allmännyttiga bolagen till 275 miljarder kronor. Bostadsminister Stefan Attefall har deklarerat att staten inte ska bidra med en enda krona.

Det är underligt att tillfället inte tas i akt att anpassa husen för ett hållbart samhälle. Det finns förslag från Hyresgästföreningen på en miljöpremie vid ombyggnad, som kan finansiera effektiviseringar utan att notan hamnar i knät på hyresgästerna. Andra förslag är att ROT-avdraget, som i dag främst går till konsumtionsfrämjande byten av kök och verandor i bostadsrätter och villor, bör bli mer klimatfrämjande och tydligare politiskt styrande. Detta bör också kunna nyttjas för renovering av hyresrätter.

I dag pressar ombyggnationer upp hyrorna på nivåer som många inte klarar av. Politiken är vare sig ekonomiskt eller ekologiskt hållbar. Det är heller inte givet att de energieffektiviseringar som görs väger upp mot det stora slöseriet när till exempel inredningen i fungerande kök och badrum rivs ut och kasseras. Ofta mot hyresgästernas uttryckliga vilja.

Fullt fungerande, och uppskattade, kök av hög kvalitet ersätts med nya. Här är hållbarhetsdiskussionen ofta frånvarande, många hyresvärdar anser att det är rationellt och mer kostnadseffektivt att byta ut allt oavsett att det kan vara fullt användbart.

Skulle hyresvärdarna i stället för kortsiktiga vinster arbeta för social, ekonomisk och ekologiskt hållbar renovering som understödjas av en aktiv klimatpolitik för goda bostäder från statligt håll skulle vi slippa många problem. Nu och i framtiden.

Jens Lundberg, 
bostadspolitisk utredare 
Hyresgästföreningen